Ja, jag tror faktiskt att jag hör hur det knakar ibland. Magen växer fort nu och jag tycker den har sjunkit

litegrann. Vi var hos barnmorskan i torsdags, jag och vilden, det sprakade ordentligt när han sparkade

medan vi försökte lyssna på hjärtat. Men allt var bara bra och jag ligger fortfarande på "normalkurvan".

Nätterna börjar bli jobbiga nu, svårt att hitta en bekväm ställning och jag vaknar och har ont eller behöver kissa.

 

Jag känner att jag börjar bli lite lätt bitter och trött på alla kommentarer hur man ser ut, då menar jag inte kärleksfulla kommentarer från nära & kära, utan mer ALLA runt om kring en som tar sig friheten att tala om

för en att man antingen är STOR eller liten, eller väntar du tvillingar? det är som att alla man möter bara måste kläcka ur sig något. Det är ju ingen som kommenterar kroppen i vanliga fall, varför tar sig alla rätten att göra det när man är gravid. Ännu värre är det när främlingar ska klappa på magen också, herregud...

 

Jaja, nu ska jag inte låta alltför bitter... jag tar på mig leendet och bär min mage med stolthet... men det var skönt

att få skriva av sig.

 

Hoppas er påsk varit bra, jag har njutit av varje sekund ute i solskenet.